Årets första dag gjorde jag det jag gillar mest. Att stå och fiska. Platsen var den legendariska stenpiren nere i Nässuddens fritidsområde i Märsta.
Bakgrunden var följande. Dan innan julafton (23 december för den som inte kunde räkna ut det) så var jag där och fiskade. Jag hade då på en fisk lång ut, som jag dock aldrig såg. En kort stund hade jag på den. Sedan lossnade den. Några kast senare hade jag en gädda efter som vände vid land. Hade jag bara haft draget kvar i vattnet några sekunder till så hade den sannolikt huggit -som man så många gånger fått erfara (hugg precis vid land). Sen såg jag inte skymten av den gädda nåt mer den dagen.
Så igår (31 december) var jag och min bror nere där och fiskade. Felet som jag gjorde var att jag denna dag inte hade med mig varken håv eller huggkrok (ett säkert sätt att få fisk förövrigt, att inte ha med sig dem grejerna), iallafall kl 12.30 nånting så hugger en gädda i 2,5-3 kilos klassen. Jag hade troligen ambassadeurens slirbroms för hårt inställd så jag kunde i stort sett kämpa in gäddan till land ganska fort (nu börjar dramatiken), utan varken håv eller huggkrok så blir helt enkelt tvungen att använda stenåldersmetoden att ta fisken med handen som man gjort så många gånger. Den lilla Tormentor wobblern sitter ganska bra i sidan på gäddans käcke med hela den bakre kroken fast. Jag får till en situation och får ner handen perfekt, men just i ögonblicket när jag skall klämma till och lyfta upp fisken så smäller det. Fisken rör sig åt sidan och min hand hamnar i munnen, där jag uppfattar att gäddan biter mig. Med de automatiska reflexer man har så drar man ju bort handen omedelbart, det är bara det att jag får draget i tummen, och med den kraft det blir när jag drar bort draget så lossnar fisken, dock hänger något ut på sidan från käcken på den. Den ligger cirka 1 minut och tar igen sig. Sedan försvinner den i till sjöss. Det hade inte gått att ta den när den låg där (det vet jag av erfarenhet). Jag får loss Tormentor wobblern från tummen, det är ingen allvarligare skada, eftersom den har så små krokar. Jag har förlorat kampen mot den här gäddan, jag tror att det var samma som jag hade på den 23 december, men man kan ju aldrig vara helt säker.
Idag så nötte vi på mellan 12-14, sen vart regnet för häftigt och vi begav oss hemåt. Min bror sa att han såg en gädda efter sitt drag, men kunde ej bestämma storleken på den. Inga spår var det efter den gäddan som bet mig igår. Antigen var det en gädda som ströck förbi, eller så är den där nånstans eftersom gäddan är en revirfisk. Min teori är dock att gäddan förmodligen fortfarande har för ont i den delen av käcken där nånting lossnade. Att den dog finner jag inte sannolikt, då dessa fiskar är som pansarvagnar. Tror den ligger kvar där i djupet och väntar på att käcken skall läcka. Kanske kommer jag att träffa på den igen? Kanske inte?
Lämpligtvis när jag kommit hem så dyker solen upp på himlen och en väldigt vacker vy ter sig i naturlandskapet.
